Mindfulness, medveten närvaro, är en urgammal buddhistisk metod för att vakna upp och leva i harmoni med sig själv och världen. Medveten närvaro går ut på att granska vem man är och att ha kontakt med nuet. Av vana ignorerar vi det pågående ögonblicket och prioriterar det som ännu inte inträffat, vilket gör att vi inte får överblick över det liv vi är invävda i, vi uppmärksammar och förstår inte vårt eget sätt att tänka och hur det påverkar vad vi upplever och hur vi handlar.

Att ägna sig åt medveten närvaro är att med öppet sinne, utan att värdera, frigöra sig ur omedvetenheten. Det kan sägas vara konsten att leva medvetet. Inte att försöka bli något man inte är. Medveten närvaro är enkelt, men ändå inte lätt. Det kräver disciplin och ansträngning. Ansträngningen, övandet, kallas meditation.

Jag rekommenderar varmt Jon Kabat-Zinns bok Vart du än går är du där.
I boken citeras Nisargadatta Maharaj ur  Jag är det;
Fråga: Hur kan jag lösa ett svårt problem som ligger helt och hållet under det medvetnas nivå?
Nisargadatta: Genom att vara med dig själv…genom att med vaket intresse betrakta dig själv i vardagslivet i avsikt att försöka förstå snarare än döma, och att helt och fullt acceptera vad som än kommer upp till ytan eftersom det faktiskt finns där; på så vis kommer du att locka fram fördolda ting ur djupet och berika ditt liv och ditt medvetande med sina fjättrade krafter. Detta är den medvetna närvarons stora verk; insikten i livets och medvetandets natur avlägsnar hindren och frigör energin. Kunskap är dörren till frihet och vaken uppmärksamhet är kunskapens moder.

För att öva sig i mindfullness finns tekniker för att öva sig i
koncentration (single-focus awareness),
mindfullness  (open-field awareness),
loving-kindness och compassion / medkänsla med sig själv och andra.

Mindfullness-träning förbättrar förmågan till self-compassion, självmedkänsla.

Det finns numera speciellt utformade terapier som fokuserar på själv-medkänsla, t ex den av Paul Gilbert utformade Compassion Focused Therapy (CFT). Många som gått i kognitiv beteende terapi har blivit medveten om negativa tankar om sig själv och lärt positiva tankar som alternativ. Men, man har ändå en känsla av att vara dålig, må dåligt. Man har en s.k. inre kritiker, en stark dömande hållning till sig själv och kanske en svag självkänsla. Har man inte fått den respons och trygghet man behövt som barn, kan man få svårt att i tillräcklig grad trygga och trösta sig själv som vuxen. Saknar man denna sk tröst-funktion räcker det inte att i terapi förändra innehållet i tankarna, vi behöver ändra själva den känslomässiga tonen i vår inre dialog med oss själva.

Det går att lära sig förmågan att trösta, trygga och ta hand om om sig. I Compassion Fokuserad Terapi/CFT, Affektfokuserad terapi och i Symboldrama arbetar man mycket med att stärka den inre tröstfunktionen. (Läs gärna vidare om de olika terapierna under fliken Psykoterapi)

Förutom i terapi kan man öka förmågan till self-compassion genom att utöva yoga, mindfulness och andra meditationstekniker. En gemensam nämnare mellan alla dessa vägar är att man lyssnar till sin kropp, eftersom våra känslor uppstår som förnimmelser i kroppen innan de blir tolkade och ger orsak till mera känslor, till tankar och handlingar.

Kundaliniyoga är den yoga jag fördjupat mig särskilt mycket i och som jag undervisat sedan 2005. Yogan är ett sätt att balansera både nervsystem, hormonsystem och våra inre organs funktion samtidigt som vi blir starka, smidiga och avslappnade. Yogan underlättar för oss att gå in i meditation, medveten närvaro, och är på så sätt en väg till kontakt med sig själv, den del av oss som inte är våra tankar och känslor (som ju ständigt är i rörelse och förändring).

De flesta kroppsställningarna i kundaliniyoga är relativt lätta att utföra. Nästan alla människor kan göra övningarna även om man är lite äldre eller inte har tränat på länge. Du behöver inte vara vig eller i fysisk toppform för att kunna göra kundaliniyoga. I de flesta övningarna kombineras rörelser med kraftfull andning, därför brukar man kalla kundaliniyoga för en aktiv och dynamisk yogaform. Kundaliniyoga är mer intensivt än klassisk hathayoga, men mindre fysiskt krävande än ashtangayoga.

I kundaliniyoga är det större fokus på den mentala och andliga delen av yoga. Hathayoga består traditionellt av kroppsställningar och andningsövningar. I kundaliniyoga ingår kroppsställningar och andningsövningar, men också mantran och meditation. I hathayoga lägger man större vikt vid att bemästra kroppen, i kundalinyoga är fokus på att bemästra sinnet.

Kundaliniyoga är en autentisk yogatradition som passar dig som också söker efter en andlig disciplin. Många av de yogaformer som lärs ut på spa- och gymanläggningar idag är fysiska träningsformer som har väldigt lite med andlighet att göra. Yoga är mycket mer än bara fysiska kroppsställningar, yoga är ett medvetandetillstånd som man kan uppnå genom att använda olika tekniker som exempelvis kroppsställningar, andningsövningar och meditation.

De senaste 10 åren har jag undervisat i en yogaform som kallas Yinyoga. Yin-yogan är en fusion av yoga, kinesisk medicin och mindfulness. I yin intar man positioner, är stilla och slappnar av i dem flera minuter. Man stretchar bindväven i kroppen längs meridianerna. Det kan liknas vid att ge sig själv en akupunktur behandling. Under passet tränar man sig i medveten närvaro och interoception, förmågan att bevittna och lyssna och lära känna både sinne och kropp. Yin ger djup återhämtning och en mjukare och rörligare kropp.